På bussen

Är strax hemma efter en sväng till stan med älskling. Vi mötte upp mamma för en god lunch på MaChé. Ikväll blir det träning och en hel del plugg.

He disguts me

"This guy has hurt my best friend too many times and I can’t let this go on any longer. He ruins her. She thinks he is the key to her happiness. All the while I’ve been the one picking up the pieces every time he shatters her world once again. It kills me to watch her like that. Time and time again I say how wrong he is for her, but she won’t listen. One day she hates him and the next it’s all okay. What’s so wrong is that she doesn’t even see that he’s destroying her. All she see’s is the glamour he puts up. How he pretends he’s an angel, come from heaven just to love her. I’m not doubting what she feels must be euphoric, but it’s a lie, a pretense while he drains away the last little bit of herself. And for that, he disgusts me."

Vad är det som får dig att orka vara en 3 och inte en 2 eller 1?

 En kvinna frågade mig här om dagen hur jag mådde på en skala mellan 1 till 10. Jag svarade ärligt och rakt från hjärtat ”3”. Hon såg på mig och det var en känsla som om hon kunde känna den smärta jag känner. Det blev tyst en stund, men sedan frågade hon ”vad är det som får dig att orka vara en 3 och inte en 2 eller 1?”

Då slog det mig att det finns så mycket fint i livet man inte tar vara på. Vi gråter över människor som krossar ens hjärta. Vi mår dåligt över våra komplex, som att man väger några kilon för mycket eller har en dålig hy. Vi har bara ett liv att leva och vi tar så sällan vara på det. 

Det är så svårt ibland, att acceptera sig själv. Jag kan ha stunder då jag kollar mig själv i spegeln och känner mig så fruktansvärt snygg. Men jag kan också titta i spegeln och leta fel på mig. Jag bryr mig för mycket om andras åsikter och hur den ”perfekta” tjejen ska se ut.

Varför spenderar man så mycket tid till att vara ledsen när vi bara har ett liv att leva. Jag har alltid varit fokuserad på vad jag inte är. Jag är inte smal, har inget vackert eller välvårdat hår, inget perfekt leende eller vackra ögon. Jag är klumpig, kort och väger några kilon extra. Men jag är okej med det nu. För egentligen, vem fan bryr sig? Varför ska vi låta oss styras av andra hur vi själva ska må? Vi är vår egen person. Vi har drömmar och tankar. Vi är bra. Jag är bra. Du är bra. Det kommer alltid att finnas andra som är bättre på saker och vackrare än en själv, men då ska man komma ihåg att de kämpar med sina komplex.  

Vi lever bara en gång, så istället för att gråta över att man inte ser ut som de vackra kvinnorna i tidningarna eller som de snygga vältränade männen så gör ditt bästa för att leva så bra som möjligt. Gå ut med vänner, dejta, spendera tid med familjen. Sjung i duschen, lyssna på musik, dansa, ät god mat och skratta mycket.

Jobba med din självkänsla redan idag, för det kommer att gynna sig i framtiden. För jag vet, att du som läser detta nu är så fruktansvärt snygg på ditt sätt. Oavsett om du har rynkor, grått hår, finnar eller lite extra kilon på kroppen. För det finns ingenting härligare än att se en människa som trivs med sig själv och som skrattar och ler.

Ändra dig inte för att andra ska gilla dig. Var dig själv och de rätta personerna kommer gilla dig. Vi alla är en vinnare, för glöm inte att vi alla, en gång för länge sen, kom först in i mål.