Utan dig rasar Inte min värld ihop

 
Så som jag tittade på dig är inte på samma sätt som andra tittar på dig. För om jag någon gång träffar en människa som skulle titta på mig på samma sätt som jag tittade på dig skulle jag vara tacksam. För att du hade någon som ville ha dig tveklöst, behandla dig rätt och ville ha dig varje dag. Jag tittade på dig varje gång vi träffades och tänkte ”jag älskar verkligen dig”. Men du kastade bara bort allt.

Jag har alltid tänkt att det aldrig är försent att gå tillbaka och försöka igen. Men jag vill ha ett förhållande där båda sidorna aldrig sluta att försöka. Jag har försökt så många gånger att få det fungera. Det har aldrig varit lätt mellan oss men om du bara hade valt att prata med mig, utan att försöka få det fungera genom att spela ett spel, så hade allt annat ordnat sig. Jag vet att det du kände och det jag känner har varit äkta. Jag vill inte ha någonting perfekt. Jag vill bara ha någonting äkta. Något som är mellan oss, någonting som vi båda känner. 

Jag har så många gånger velat ge upp. Så många gånger. Men i samma stund har jag tänkt varför jag har hållit i så länge. Jag tänkte att ”ångra ingenting, för att just då var det exakt det du ville”.  Det är precis som Michaela Forni säger. Att ”antingen så följer du hjärtat och slänger in i det du vill ha eller så använder du hjärnan och håller dig borta från någonting du vill ha men vet aldrig är bra”.

Jag har saknat dig under flera år och det är jobbigt att sakna någon. Man att sakna någon betyder att det är någon speciell person i ditt liv. Någon som är värd att sakna. Å andra sidan när du saknar någon kan det betyda att du inte längre behöver dem. Sakna är en fas för att kunna gå vidare. 

”Det är kanske meningen att falla isär för att sedan kunna bli hel igen. Det kanske är meningen att man gråter sig till sömns för att sedan kunna le igen”. Hur svårt det än varit för mig får detta inte förstöra mig. Livet går vidare, det har du också nu gjort genom att vara med någon som du tycker väldigt mycket om. Och när jag såg bilderna på er två, utan ens en tanke på att du träffade någon annan. Utan att jag ens visste om att du pratade med någon så kunde jag inte sluta gråta. Jag orkade bara inte få reda på detta  via en Instagram bild. Jag orkade bara inte att du inte sagt någonting till mig när vi pratat. Att du bara undanhöll allting. Var det bara för att jag skulle stanna kvar och försöka igen och igen och igen? Men nu, ett par dagar efter, har jag insett att det inte längre är lönt att gråta. Kroppen har skjutit bort de nya problemen för jag inte orkat tänka på annat än dig och din nya. Jag har förlorat en alldeles för nära person. Jag har nått min gräns och börjat acceptera att du har gått vidare utan mig.

Men samtidigt har jag, på grund av dig, älskat högt. Jag har förlorat och förändrats. Det har varit så jävla tufft och svårt men jag har lärt mig mycket. Att människor är falska, att de kan såra en mycket utan att bry sig det minsta. Också att du har lärt mig att du betytt så mycket att du kan förändra hur jag mår bara genom ett sms. Men det viktigaste är att jag står upp och äntligen förstått att jag förtjänar något så mycket bättre än dig som ger upp om mig efter allt jag gjort och sagt. Trots det du har sagt och visat mig. Men någon gång kommer jag att träffa någon som kommer krama mig hårt. Som får alla krossade bitar, från dig, att hålla ihop.

Jag har varit så arg, ledsen och förkrossad för att jag är tvungen att säga hej då till någon som jag ville spendera varje dag med. Några av mina bästa dagar har spenderats med dig. Samtidigt så är det en fantastisk känsla att några av de bästa dagarna i mitt liv inte ens har hänt än. 

1 fredrik:

skriven

vet inte om du har skrivit det, men fint var det. sparar den om de är okej.

Kommentera här: